Fraser Island-safari

Long time, no see! Efter att ha varit ute pa varldens storsta sando, Fraser Island, utan varken mobiltackning, datortillgang eller ens elektricitet ar det nu till sist dags for ett redigt blogginlagg!

Var tripp inleddes med att vi tidigt pa avfardsdagens morgon delades in i grupper om nio. Dessa, hade vi fatt forklarat for oss, skulle vardera innehalla minst tre personer som var over 21 och hade korkort. Efter att vi bekantat oss med Lee och Courtney fran Philadelphia samt Lizzie och Kate fran London respektive Brighton kom det dock fram att namnda amerikaner endast kunde kora automat. Kvar var endast Kate, som saledes fick ansvaret att kora under alla tre dagarna.

Darefter begav sig your humble narrator och Lizzie ivag till Woolworths for att kopa mat for cirka 200 dollar pa en kvart. Utan tvekan nagot av det stressigaste jag gjort. Det loste sig dock. Samtidigt hade de andra bunkrat Foster's och goon (australiensiskt pissvin), sa vi var klara for avfard.

Efter en fyrtiominuters farjefard var det sa antligen dags att ge sig ut i terrangen. Under tiden hade samtliga gruppmedlemmar hunnit bli rorande overens om att vi hamnat i den basta gruppen. Vagarna bestod endast av sand, och hastigheten gick sallan over 20 km/h. Till sist kom vi dock fram till det forsta, tillika det mest kanda stoppet, namligen Lake McKenzie: En stor sotvattensjo, med kristallklart vatten. Fem meter ut i vattnet stupade det rakt ner, vilket skapade en skarp skiljelinje mellan det ljusblaa plaskvattnet och det djupblaa i ovriga sjon.

Sjalvklart hoppade vi rakt i. Eftersom det var sotvatten var det lite knepigare an vanligt att halla sig flytande, speciellt for Alfred som sjont som en sten sa fort han slutade trampa. For den som sag det under vattnet kunde han lika garna haft en kanonkula i fickan.

Darefter begav vi oss ut pa Fraser Islands motorvag, namligen den flera mil langa stranden. Nasta stopp var vart base camp, dar vi satte upp vara talt och lagade en, med backpackermatt matt, utsokt kottfarssas. Darefter tog diverse dryckesspel vid, och det blev en helskon kvall med endast ficklampor och mobildioder som lyste upp de slitna trabankarna.

Da vi vaknade i ottan foljande morgon, for att hinna fore tidvattnet, satt en otrevlig overraskning mellan ytter- och innertaltet. En harig, beige tarantella, osaker pa exakt vilken typ. Ett rejalt trablock pa varje sida om den gjorde dock processen kort med den mangbenta krabaten.

Champagne pools var forsta destinationen for dagen, som ar ett par bassanger belagna just bakom brytlinjen vid en bergvagg. Da vattnet i dem hela tiden byts ut med friskt havsvatten var de helt gudomliga att bada i, med massor av fiskar och krabbor pa botten.

Pa tillbakavagen besteg vi ons kanda utsiktspunkt, dar vi fick en makalos vy over de vistrackta sandstranderna och skogen langre in pa on. Dessutom kunde man fa syn pa allt mojligt havslevande fran de stupande klipporna. Pa bara tio minuter hann vi se en revhaj, ett pulserande fiskstim, en rocka och slutligen en stor havsskoldpadda som kom upp for att ta luft.

Darefter gjorde vi en avstickare till Lake Allom; en tjarn med massor av skoldpaddor vars vatten sades vara jattebra for huden. Ratt i plurret igen med andra ord. En harligt fridfull upplevelse var det verkligen att simma ut mitt i den rostbruna skon omgardad av vass tat vass.

Da vi kom tillbaka blev det en minst lika lyckad kvall, med enda skillnaden att samtliga somnade som stenar, trots det synnerligen obekvama underlaget. Pa morgonen hade vi aterigen fatt besok, men denna gang inne i taltet. En enorm myra, uppskattningsvis tva och en halv centimeter, spatserade oberort mkring pa taltgolvet. Som tur ar bestamde den sig inte for att satta sina klart synliga kaftar i nagon av oss.

Efter att ha packat ihop talten och brutit upp begav vi oss till den iskalla rannilen Eli Creek, hemvist for saval alar som vattenormar, oman icke giftiga sadana. Alfred Atinburough lyckades, trots upprepade forsok, inte fanga nagonting, alarna var indeed hala som alar.

Sista anhalt pa trippen blev aterigen Lake McKenzie, dar vi intog en ytterst proteinfattig maltid, da en framfusig dingo plundrat var kylvaska pa skinka under natten. Saledes dukades det fram mackor med sylt, Weet Bix och cornflakes pa. Laskigt torrt for dem som inte ser det framfor sig.

Val tillbaka i Harvey Bay var det dags att ta farval av de andra, som skulle bege sig soderut foljande morgon. For oss var det motsatt riktning som gallde, norrut mot 1770, dar jag sitter nu. Staden har tydligen fatt sitt namn efter nar James Cook kom hit, och istortsett allt haromkring heter nagonting med Cook.

Tyvarr kan vi inte heller nu ladda upp nagra bilder, da man av nagon dum anledning inte far koppla in egna enheter. Sa fort vi kommer till nagot stalle dar det gar ska vi se till att slanga upp ett gang.

Tack aterigen for alla kommentarer! Gustav tackar som hemskt mycket for kavaj-hjalpen. Gott Rasmus med update, har ar forsta stallet vi kan folja nagot ordentligt. Mest praisar de dock de australiensiska gulden i halfipipe och freestyle i form av snyft-montage. Pa aterseende!

Rainbow Beach

Halla dar igen! Rainbow Beach ar orten for tillfallet, och mycket mer an just en strand finns det inte har. En gata med affar, slaktare och en restaurang. Lite villaomraden utspridda langs stranden ocksa, tydligen langedragsgraddan i smastadsformat. Oskont nog finns har ingen mobiltackning, atminstone inte for oss som trodde att vi valde sakra Vodafone, sa vill ni na oss ar det mail eller dylikt som galler.

Har foretar vi oss inte sa mycket, Gustav och Jakob jobbar pa som hamstrar i ett hjul med sin branna, Axel pressar Lord of the Rings. Angaende vem som skriver bloggen, Anis, sa skrivs alla inlagg fran min anvandare, men det innebar inte att jag skriver dem alla. For ovrigt ar det ju, for er som inte fatt sms, dags for korp snart, och jag har for mig att avgiften ligger pa runt 450 riksdaler. Aterkommer om det.

Imorgon bar det av mot Harvey Bay, varifran vi ska ut till Fraser Island pa en self drive safari, dar man aker tio man i en four by four pa varldens storsta sando. Inga vagar finns det heller, bor tillaggas. Dock ar man tvungen att vara 21 for att fa kora, sa tyvarr far vi inte det nojet.

Darefter aker vi vidare norrut for att genast ge oss ut pa havet igen och segla 24 man under tva dygn bland Whitsundays oarna. Riktigt kul ska det bli, dock blir det sannolikt ett litet hack i bloggandet. Aterstar att se dock.

Vi alla ger ocksa Calle L lite extra praise, sahar pa 19-arsdagen! Grattis Mohammut!

Har foljer lite harliga bilder, enjoy!

Time to go

Ytterligare nagra dagar fordrivna har i svettiga Noosa, med hjalp av bocker och ett pingisbord med acne. Gardagen spenderades dock pa Steve Irwins Australia Zoo, som trots att det inte var lika stort som vantat bjod pa en hel del upplevelser. Crocoseum, koala petting (inga feltolkningar dar...) och matning av ruskigt tama kangurur. Vi kande oss som tioaringar, men nog var det riktigt gott!

Bilder kommer den har skrotdatorn kola av, sa det ska jag nog forskona den fran. Som sagt, Rainbow Beach i eftermiddag, och sedan, pa tisdag ut pa Fraser Island.

So long!

Noosa

Greetings! Sedan ett dygn tillbaka ar vi nu framme i Noosa, en liten stad (invanarna havdar by, da det inte finns nagra trafikljus) cirka tre timmars bilfard norr om Brisbane, och bastanta 165 mil ifran slutdestinationen Cairns. Har hander inte mycket, vi huserar i "The Rainforest Room" pa ett av stadens fa hostels, belaget i skogsbrynet till en nagotsanar tropisk skog. Gott om insekter, speciellt myror, ar det kring sangarna iallafall. Rummet delas med nio andra, 14 pers totalt alltsa, vilket nu pa kvallen forsankt det i en odraglig svettodor. Finns det nagon nasans motsvarighet till oronproppar kanske?

En nattklubb finns har ocksa, som alldeles strax ska fa sig ett besok av nagra "tall Swedish freaks" som en full Brisbane-kvinna traffsakert uttryckte det, utan att forst ha tagit reda pa var vi faktiskt kommer ifran.

Johanna Staffas traffade vi forresten idag, hon hade letat sig hit med sin Australiensiske pajkvann, som nagot frustrerad stod bredvid nar vi andra samtalade pa svenska.

Bilder kommer i nasta inlagg, nu hinner jag inte. Inte mycket att se dock, men vi ska nog ta en tripp till Steve Irwings Australia Zoo som forhoppningsvios forandrar det. Nu tar tiden slut. Over n out!

Brisbane och bilder

Sa har vi da anlant och bott nagra dagar i ytterst rtevliga Brisbane, belaget ett par mil fran kusten. Har bor vi pa det klart basta hostelet hittills pa resan, namligen det helturkosa Chill Backpackers. Fran matterrassen har vi utsikt over hela staden, vilket onekligen gor varenda maltid betydligt mer njutbar. Sedan vi anlant har vi hunnit med bade det ena och det andra. Forsta kvallens pub-quiz, dar vi, fem slipade rudebeckare, bara inte kunde forlora, slutade i fiasko efter att ett blondingang fran trakten snuvat oss pa de 100 dollarna. Uppgjort, utan tvekan. Eller vet ni kanske vilket lag som tog sig till kvartsfinal i VM 1990 utan att vunnit en enda match? Det gjorde atminstone var Gustav, men nog om det. Jag ar inte bitter...

Pafoljande dag var det dags for stadsvandring, dar vi fick lara oss lite historia om staden av en snabbkaftad australiensiska, vars ansikte pa pricken liknade herr Al Fakir fran bolibomba. Efter att vi fatt nys om Australiens billigaste biograf, South Bank Cinemas, var detta givet nasta stopp. 6.50 fick vi ge for en biljett (ca 40 kr), och aven om Invictus kanske inte var det epos man hoppats pa hade ju vilken skitrulle som helst motiverat ett kop. Pa kvallen var det dags for pubrunda med allt vad det innebar, aven denna i regi av froken Al Fakir.

Gardagens pubrunda motiverade iallafall en lugn dag idag, som spenderats bade i Botanical Gardens och pa den harliga solterassen. Har foljer ett gang bilder, da jag ju som bekant inte kunnat ladda upp nagra tidigare.

1. I Surfers Paradise ar tillochmed parkbankarna formade som surfbrador.

2. Vart ruggigt chill hostel.

3. Froken Al Fakir leder sin kunskapssuktande flock.

4. Aven olprovning hos XXXX (Four X:es) hanns med.

5. Mysig liten krabat funnen pavag till snabbkopet pa en gangbro.

6. En ovanlig kamerakat odla i parken.

Surfers Paradise

Hej hej, halla bloggen. Igar gav vi oss av fran mysiga Byron Bay, till dess raka motsats i rysligt ytliga Surfers Paradise. Nattklubbarna ska iochforsig vara bra, inte gatt till nagon av dem an dock. Har varvas skyskrapor med fjuttiga motell, och pa ett av dessa bor vi. Backpackers Resort eller nagot sadant heter det, vart att lagga pa minnet ar det knappast. Overlag ar staden lite som Australiens Dubai, fast inte fullt sa flashigt och utan de artiga manniskorna. Ingen hit med andra ord.

Till raga pa allt har vi hamnat mitt i det varsta regnovader Australien skadat pa fyra ar, med tropiskt regn vars droppar ar storre an allt jag upplevt i Svrige, eller nagon annanstans. Jag som alltid undrat vad de ville efterlikna med filmregn. Nu vet jag, aven om detta slar aven Singin' in the Rain-kaskaderna.

Vi tanker saledes inte slosa mer tid har, utan beger oss imorgon bitti (8 feb) till Brisbane. Aterstar att se om den har mer att erbjuda, men med status som Australiens tredje storsta stad har den redan ett stort forsprang. Sjalvklart glomde jag kameran hemma pa hostelet, ca 2 km harifran, sa det far bli ytterligare ett bildfritt inlagg. Hall ut! Tror bildcounten ligger pa runt 2000 st nu, sa gott om dokumentation finns. Det var nog allt for denna gang, forhoppningsvis inbjuder nasta stopp till ett nagot mer inspirerat inlagg. Over and out.

5/2 - Nedtempo i Byron Bay

Sa har da snart en vecka passerat har i Byron Bay, och nu kan vi nog med gott samvete saga att vi "gjort staden". Igar gick vi upp till stadens beromda tillika vackert belagna fyrtorn, en vandring pa ungefar i tre kilometer, men med mycket kuperad terrang. Pa vagen dit passerade vi aven Australiens allra ostligaste punkt, Cape Byron. Sjalvklart togs de obligatoriska turistfotografierna. Speaking of which, vi kan tyvarr inte lagga upp nagra bilder harifran, som ni kanske markt, vilket beror pa hostelets taskiga val av programvara.

Vart levnadstempo har, som rubriken antyder, sjunkit ordentligt sedan vi kom hit, sa det kanns skont att meddela att vi imorgon kommer att bege oss till nasta anhalt, vilket ar Gold Coast med valkanda stranden Surfers Paradise. Aven idag har dock vissa av oss befunnit sig pa resande fot, narmare bestamt till den verkliga Hippie-halan Nimbin dar marujianabladformade skyltar i stil med med texten "The Law is the Crime" aterfanns overallt. En dryg minut tog det fran det att vi klev av bussen tills vi blivit erbjudna gras.

Nu aterstar bara en, sannolikt, lugn kvall, med packande. Det var nog allt for now, som sagt inte speciellt mycket mer att rapportera har fran slapparstaden nummer ett. So long!

Surf m.m.

Hej igen fran down under! Vi har nu under nagra dagar befunnit oss mer eller mindre i radioskugga. Har bara atta minuter pa mig, sa datumen far vi skippa. Vi lamnade iallafall Sydney efter en sista dag med bla besok pa Sydneys maritima museum, lite maste man anda lara sig om staden innan man sticker. Kurs sattes mot Surf Camp dar vara obefintliga surfskillz skulle sattas pa prov. Efter en sju timmar lang bussfard fylld av ovantat vacker utsikt med mangroveskogar intill vidstrackta floder, och boljande bergslandskap bekladda med fyllig eukalyptusskog, kom vi sa fram till det lilla stallet, belaget mitt ute i ingenstans.

Pa morgonen darpa var det dags att surfa, och visst gick det. Axel som hade tjuvtranat nagra ar tidigare visade vagen tillsammans med alltid sa atletiske Alfred, som stod upp redan pa forsta vagen. Efter ett par minuter lyckades aven jag pa min kilometerlanga brada komma upp pa vinglande ben. Maste ha varit en underlig syn.

Nu befinner vi oss i den underliga staden Byron bay, som befolkas av hippies och ar utformad darefter. "Personally recommended by Fidel Castro" som beskrivning pa en pizza sager val det mesta. Dessutom far inga hus vara over tre vaningar hoga. Nu tar tiden sluit, Harea!!

Mera Sydney

22/1

Efter nagra intensiva beach-dagar bestamde vi oss for att ta det lugnt idag, sa vi promenerade ner till Sydneys aldsta del, The Rocks. Fastnade vid en liten marknad dar ett grymt rock-/bluesband spelade harliga latar mitt pa gatan. Satte oss pa ett litet franskt fik bredvid och njot. Gick sedan for att ata lunch och stotte in i nagra kompisar fran skolan! Vad ar oddsen? Kopte lunch och satte oss under skuggan av ett trad i en park och snackade, trevligt.

Pa kvallen tog vi bussen till Bondi och traffade dem + nagra andra som vi kanner. Oturligt nog somnade vi alla pa bussen hem, sa vi missade var hallplats och fick ga igenom hela Sydney tidigt pa morgonen, mindre kul kanske. Fick hostelrummet stadat idag ocksa, Nice!


23/1

Tankte dra till Manley beach idag igen, men med 41 grader kandes det inte som nagan bra ide. Segade lite pa morgonen men begav oss anda ut i bastuhettan sedan for att kolla lite grejer pa stan. Bokade en bio till senare pa kvallen, Up in the Air med George Clooney. Pa en timme foll tempraturen till 15 grader och det borjade blasa och regna rejalt, weird.

Sag filmen senare, riktigt bra. Den far 4 Sydney Operor av oss!
Tidig sangang idag, ska upp tidigt imorrn!


24/1

Uppe med tuppen klockan 0700 och gor oss iordning for en heldag i Blue Mountains! Blev upphamtade 08.20 av var guide for dagen, en sydafrikan/australiensare vid namn Domenik och hans skrangliga toyotabuss. Forutom oss fem var det fyra andra i bussen, en svensk dam, tva Italienska herrar samt en enstorig engelsman. Tog ungefar en timme att komma fram till forsta stoppet som var en ratt ode campingplats.

Domenik berattade att vi skulle forsoka fa se lite vilda kangerur, men det sag tomt ut. Pa vag ut fram campingplatsen fick vi dock syn pa tva stycken uppe i skogen, alla gick genast ut och borjade fota. Nar vi kom narmare ser vi att det inte ar tva utan narmare atta djur som slass, betar och hoppar runt. De var inte sa stora men det var anda kul att fa se lite wildlfe.
Vi vandrade sedan sju kilometer pa en smal och slingrig stig som tog oss upp och ner langs med klippor och vattenfall i Blue Mountains-dalen, fick manga fina foton har! Larde oss massor om AUstralien av var guide som visade sig vara mycket kunnig. Tyvarr lag dimman tat sa vi fick inget perspektiv pa hur stort det var, eftersom vi inte sag nagat utat i dalen.
Efter en massiv klattring for att komma upp till bussen igen akte vi och at hemgjorda pajer till lunch, och fortsatte sedan till Tablelands Plateu for att fa se 'Three Sisters' och hela Blue Mountains-dalen ovanifran. Men dimman lag fortfarande som ett tacke over hela dalen och vi sag ingenting alls.
Var guide fortsatte att imponera och korde till en avlagsen utsiktsplats pa baksidan av dalen dar dimman otroligt nog var som bortblast och vi fick antligen se Blue Mountains.
Nar vi kom hem var alla riktigt sega och vi tog det lugnt nere pa Hostelets bar dar vi lyssnade pa kvallens live-underhallning, en bra avslutning pa en riktigt bra dag!

25/1
Killarna stack till beachen men jag bestamde mig for att stanna hemma och kurera mig, da jag mar kasst och formodligen har lite feber. Gustav, som formodligen kommer strypa mig nu, gick ivag for ett mote med en modellagentur som forsokt rekrytera honom nar vi va pa Bondi Beach i torsdags. Bestamt oss for att stanna i Sydney till pa fredag, och sen aka vidare norrut.

//Axel

Australien!

Sydney, 18/1, 09:00
Varit vakna i nara 28h, precis landat i Sydney. Alla ar mycket trotta och griniga men det ar anda skont att vara framme.
Efter att vi checkat in pa vart hostel handlade vi middags- och frukostsmat och vandrade sedan runt i Darling Harbour.







19/1
Gick upp tidigt och spatserade ner genom stan, mot Circular Quay. Tog sedan farjan till Manley, och passade pa att beundra opera-omradet under turen. Spenderade dagen pa den kanda Manley Beach - riktigt bra strand med goa vagor.







20/1
Av outgrundliga andledningar sov vi lite langre idag, och strosade sedan ner igenom Sydney. Efter lite shoppande kom vi fram till Royal Botanical Gardens, dar vi vandrade runt en bra stund. Flera flygande hundar, konstiga trad och fotopauser senare kom vi ner till hamnkanten och kunde peppra operan med lite fler bilder. Funderade pa att vara sofistikerade och se nagonting inte alls for dyrt pa operan, men ingengting fangade vart intresse, det slutade med en go Avatar 3D pa en maffig ny vMax-salong!


21/1
Bondi Beach! Lyckades till slut hitta en buss som tog oss till Bondi, och hoppade genast i vattnet. Vagorna har var ruggit stora, det var riktigt kul! Synd att vi inte hade surfbrador eller i alla fall bodysurfbrador. Hade det riktigt varmt och skont, men senare pa kvallen visade det sig att vi alla haft det lite for varmt och skont, alla hade brant sig nagonstans. Vi vandrade sedan runt och hamnade i skuggan av ett trad pa en kulle med varsin sallad. Chillade dar i flera timmar och tog sedan bussen tillbaka till vart hostel igen.


PS. Slanger upp vara Australien-nummer ocksa, for dem som mot formodan vill ha tag i oss.

Axel - +61415519005
Carl-Adam - +61415519010
Gustav - +61415519015
Jakob - +61415519048 DS.

Safari och världens högsta byggnad

13/1 - Fortsättning
Nyss hemkomna från Dubai Mall, en av de pråligaste och största gallerior världen skådat. Efter en fotosejour framför Burj Dubai (den har tydligen bytt namn nu, men minns inte till vad) fick vi så tag i en van-taxi som kunde ta oss hem. Ruggigt hög är den, man får ont i nacken av fascination.

14/1
Nu har vi äntligen fått känna på något som kan anses vara "äkta" här i Dubai, vilket inte riktigt hör till vanligheterna i denna amerikaniserade lilla stat. Från klockan tre på eftermiddagen har vi nämligen varit på en fullspäckad ökensafari, visserligen en aning turistanpassad även den, men icke desto mindre en häftig upplevelse.

Den inleddes med en 50-minuters bilfärd ut i öknens ingenstans, där de skickliga chaufförerna visade vad de gick för, med plattan i mattan över de bildsköna sanddynerna. Efter ett antal stopp kom vi så till lägret, där det bjöds på kamelridning, härlig inhemsk mat, vattenpipa och magdans.
Vid halv tio-snåret var vi så tillbaka, upprymda av kvällens exotiska upplevelser.

15/1
Efter en lugn förmiddag på stranden, med dagens jantelagsbefriade volleybollmedspelare, var det denna afton dags för Tina och Jan att bjuda oss matglada snyltgäster på restaurang, vilket såklart mottogs med stående ovationer. Vykortsvackert placerade, med utsikt över vattnet och Dubai-palmen, intog vi en härlig måltid bestående av Pizza och härliga efterrätter.

16/1
Äntligen en dags sovmorgon, följt av lite chillande nere vid poolen. Därefter raskt iväg till Emirates mall, den med skidbacken inomhus, där lite budgetshopping stod för dörren.
Den sista måltiden innan avresa avnjöts lite senare på kvällen på bästa sätt, bestående av grillad oxfilé med potatisgratäng i den bäcksvarta arabnatten. Nu packas det febrilt, för att få ner allt ordentligt i väskorna inför morgondagens avfärd. Planet lyfter strax efter nio imorgonbitti, lokal tid. Framme är vi ungefär vid nio ett dygn senare i Australien. 'Til then!

12/1
Så var då ytterligare en dag till ända här i Dubai. Målet för dagen, till vilket vi åkte i familjens SUV, med Jakob i bakluckan, var stranden, där det solades så att det stod härliga till. Mellan varven spelades det även beach volleyboll mot skiftande motstånd. Först ut bland dessa var ett gäng ryssar, som strömmade till en efter en. Jämt blev det, vilket resulterade i en avgörande match i beachfotboll. Föga visste de dock att de just stött på sina forna landsmän, i de fasade KGB. Efter ett otal missade frilägen tvingades dock även denna drabbning avslutas oavgjord, 1-1, då bägge lagens badbehov blev alltför påtagligt.

Lite senare var det dags för de bleka och välvuxna skandinaverna att möta sina motpoler i några små, kakaobruna och satta lokalbor, som för dagen teamat upp med en tävlingsinriktad egyptier. Efter att Gustav slängt en blick på denne fastställde han genast att den håriga mannen var synnerligen "tät". Då araberna aldrig tidigare ens hört talas om sporten var dock segern snart ett faktum.

Då de fyra blekfisarna och Jakob skulle lämna stranden överraskades de av ett moln av brödsugna fåglar, som sånär tömde sig över en intet ont anande Alfred.

13/1
Klockan är nu ungefär halv sex lokal tid, och vi är för ett par timmar sedan hemkomna från det maffiga äventyrsbadet Atlantis, spektakulärt beläget längst ut på den enorma palmön.

Självklart skulle allt testas, även om det tydligen stått i tidningen med jämna mellanrum att folk skadat sig i de forsande vattnen. Kronan på verket var såklart den mytomspunna "Leap of Faith" med en toppfart på hela 80 km/h och en inledning bestående av mer eller mindre fritt fall.

Efter mycket om och men blev dock jag, som var för lång, och Gustav kvar nere på åskådarplats. Sistnämnde skall dock ha all heder av att, efter massiva övertalningsförsök (se bild), åtminstone ha vågat sig upp till starten, men där inte stått pall och sprungit raka vägen ner igen.

Därefter var det dags för ett besök i det tillhörande akvariet, som sannerligen hade mycket att bjuda på. Muränor, valhaj, nilaborre, rockor, dödliga maneter och urdjur är bara några av läckerbitarna. Tyvärr får vi inte plats att lägga upp bilder på allihop, men var så säkra på att de är väldokumenterade.

Nu ska vi om en liten stund bege oss till Dubais största köpcentran, Dubai Mall, med över 1300 butiker. Där väntar middag och fönstershopping.

In other news: Ananaserna är ruskigt goda här. Så goda att de förtjänar ett eget stycke i bloggen.

So long!

// C-A

Landvetter-Deathrow-Dubai

9/1 08.00 GMT Landat i London efter en snabb och smärtfri flygning följd av en rekordsnabb bagageuthämtning. Men vad gör det - vi har ju ändå 23 timmar att fördriva på flygplatsen...
Vi började med att prata med en trevlig kille från Emirates flygbolag som fixade nödutgångsplatser åt oss, vilket ju är rätt bra för vissa av oss.
Vi fick också veta att incheckning tidigast sker 05.00 följande morgon, varpå vi gick och låste in våra väskor (8£ per väska, ouch).
Drev sedan runt på Heathrows många terminaler i jakt på billig & bra mat, avskilt ställe att träna munspel och en hyffsad sovplats.

10/1 02:00 Fyfan för att sova på en flygplats. Och för att göra det mitt i vintern. Klockan är nu 02:00 och vi har försökt sova sen 20-tiden. Kallt såväl i luften som på golvet, oljud, hårda bänkar och alldeles för många armstöd gör det närmare omöjligt att sova någon längre stund. Efter idogt tittande på klockan har vi nu gett upp, och C-A och jag chillar på en tom toalett som iallafall erbjuder tystnad och varmt kranvatten! Tre timmar till incheckning, bara att plocka fram mp3-spelarna och vänta...


11/1 12.oo Sitter nyinsmorda med spf 30 under stekande sol vid den lokala poolen och läser/halvsover. Riktigt skoj att träffa Jakan igen, och att få ett gött välkomnande av dennes familj (Jan hälsar, pappa!). Ankomsten till Dubai Airport var utan tvekan överväldigande och efter att ha synat Heathrow i fogarna är DXB som ett gigantiskt lyxhotell. Som Alfred så fint sa det: "PIMP MY MORIA!", vilket är väldigt träffande. Nu är det dags för ett avsvalkande dopp i poolen!













11/1 16.30 Efter allt stillasittande på flygplatser/plan hade vi alla rejält med överskottsenergi, varför vi begav oss till en närliggande basketplan för att shoota lite hoops. Har nu duschat och ätit middag och nu alltså uppdaterat bloggen. Imorrn blire att besöka en maffig mall och förmodligen lite strand också =)
May the Shejk be with you!

//Axel

Bilder

Kusinerna på besök i Dubai.

Julaftonskväll, Lisa och Agnes i bakgrunden med lillebror

Viktor i fronten;)

Mamma och Farmor i The Dubai Mall framför en av

världens kanske största julgranar.

Har ni någonsin hört talas om Dubais maffia?

Well, here it is.

Mamma på stranden med Burj Al Arab i bakgrunden.

Trevligt nyårsfirande.

Here is JAKOB!

Episode II: 2010!

Nu har ca 10 dagar passerat av min vistelse här i Dubai. Släkten, som spenderade en vecka här, åkte hem för ett par dagar sedan. Det blev mycket sol och bad eftersom vädret har varit topp. Vi firade även jul tillsammans, åt på restauranger etc. Det var jättetrevligt att ha dem här!
Igår firade vi nyårsafton här i Dubai och fick möta det nya året tre timmar innan ni i Sverige fick, haha. Livligare nyårsfiranden har man kanske varit med om, men man kan inte få allt. Hur som helst trivs jag bra här med familjen i UAE och det känns som att år 2010 kommer att börja på bästa möjliga sätt:) Peace out.
(Bilder kommer snart att läggas upp).

Episode I: "Arabhelvetet"

En kall vinterdag, den 20:e december kl 06:00, gav sig en av medlemmarna i "The Big Five" ut mot Landvetters flygplats för att påbörja vad som kan komma att bli 5 nyfikna tonåringars livs största resa. Planet som avgick 07:40 hade destination: London Heathrow, där det senare följde 6 timmars väntetid på nästa flyg mot Dubai. Den nyinköpta ryggsäcken packades om med plast i förebyggande syfte och skickades som "udda bagage", vilket kom att visa sig förödande. Väl framme i Dubai, efter ca 7 timmars flygtid, ställde jag (Jakob) mig vid rullbandet för väskor som anlänt med flight EK002 från Heathrow. Efter en timmas väntetid och endast två personer kvar vid rullbandet börjar jag insé att väskan inte kommer. Jag går till "Bagage Service" och fyller i en rapport om försvunnen väska. Vid detta tillfälle har jag inte sovit på 20 timmar varför nästa händelse kom mycket opassande. På väg ut från flygplatsen blir just jag av ca 100 människor inplockad av tullen för förhör. En del av konversationen löd:
Tullman: - Do you smoke?
Jag: - No.
Tullman: - Are you sure you don't smoke?
Jag: - Yes.
Äntligen ute ur flygplatsen fick jag träffa Mamma som körde mig till huset.

Nu har jag varit två dagar i Dubai och har återförenats med familjen. Här ligger temperaturen på ca 25 grader och jag har det gött. Skönt!
P.S. Väskan skickades hit dagen efter ankomst. Dubai kallades för "Arabhelvetet" av min kära fasters man D.S.